torsdag 24 mars 2011

Släpp Scyllorne loss...

Nu drar vi till Hufvudstaden på frufridagar, SAABen och jag. Och så här stekartuffa känner vi oss när vi far iväg. Jädrans vad jag tycker om att köra bil!

måndag 21 mars 2011

Urk!

En och en halv timma på hembesök i en totalt nedrökt lägenhet är inte någon hit med mitt nuvarande mående kan jag intyga.

söndag 20 mars 2011

Bekännelsedags

Jag som normalt inte tittar på tv, och som de senaste månaderna endast med möda lyckats hålla mig vaken längre än till sju, har slagit knut på mig själv om lördagskvällarna, och lyckats följa alla avsnitt av Downton Abbey. Det där med tv, det kan de, britterna. Så underbar!

Och jag är kär i Bates :)

Vårdagjämning

Om några timmar så. 00.21 närmare bestämt.

Gaudeamus! :)

lördag 19 mars 2011

Om orken funnes


Det är så mycket jag skulle vilja göra i helgen, och krafterna är så begränsade.
  • Promenera i solskenet

  • Städa, så att här blir fint

  • Göra ett såschema för det som ska försås

  • Så lite fröer

  • Börja plantera om växter

  • Vattna

  • Sy upp mina nyinköpta byxor

  • Klä om stolen i hallen

  • Bädda rent

  • Tvätta

Mera paltor

I min desperation så har jag suttit och klickat runt bland postorderföretagen, och till min förvåning och förtjusning upptäckt att La Redoute faktiskt har en hel del byxor av sådan sort som jag gillar, lågt skurna och med vidd i benen. Och det finns både jeans, bomullsbyxor och i linne, med olika benlängd och med hyfsat antal färger att välja mellan. Nu är det ju vanskligt att köpa byxor på postorder, men om de nu inte går att få tag på i affärerna, så får man väl chansa och skicka tillbaka om de inte passar. Det är förvisso inte aktuellt än på ett tag, eftersom det är mammabyxor som gäller framöver, men det är ju skönt att veta.

På La Redoute hittade jag också ett par puppor från Puma som jag tyckte var rackarns fräsiga :) Voilà!

De fanns i svart/silver också.

Jag är rätt svag för mockasiner, och La Redoute har i en uppsjö av färger för 300 spänn. Normalt köper jag inte billiga skor - jo, dyra skor billigt på rea - eftersom billiga skor, enligt min erfarenhet, alltid är komplett osköna - bortsett just från mockasiner. Jag har haft ett flertal par genom åren, som jag köpt för nästan ingenting och som har hållit enastående bra och varit väldigt sköna.

Tack vare AnnAs kommentar upptäckte jag att det faktiskt finns - åtminstone till synes - vettiga t-shirts hos Ellos. Jag får väl stå ut med att det står Esprit på dem. Det syns ju inte jättetydligt.

Och den här skulle jag kunna tänka mig, med blommor och allt :)

Lite taskigt bara att jag just igår kväll lade en beställning på Ellos på byxor till ungarna - och, faktiskt, mockasiner till mig :)

Jag skickade efter lite kläder från Gudrun Sjödén också.

Tröja och sjal. Jag har blivit rätt sjalig av mig, och Gudruns linnesjalar gillar jag. Karma tunika i färgen dov pensé. Det låter väl något?!

Och kjol Karma i samma färg. Den är rynkad och knyts upptill, så jag räknar med att kunna ha den ett bra tag in i graviditeten. Ja, det är den nedre delen av det kjoliga man ser.

Jag kanske skulle ha mig ett par sådana här mockasiner till :)

fredag 18 mars 2011

Paltor

Jag blir gaaalen. Uppenbarligen är min klädsmak så långt från gängse mode man rimligen kan komma, för det är skvatt omöjligt att hitta kläder.

Ta något så simpelt som en vit skjorta. En vit skjorta som INTE är genomskinlig. Och som inte är i stretchmaterial som smiter åt runt kroppen och framhäver alla valkar. Det finns inte. Det bara finns inte!

Mina t-shirts håller på att ramla isär i sina beståndsdelar eftersom det är helt omöjligt att få tag på nya. Alltså, vanliga, rundringade (dock inte ner till Processus xiphoideus), enfärgade t-shirts i någorlunda stadig bomullskvalitet (inte de där sladdriga eländena som, även de, framhäver varenda valk) lätt figursydda, men inte tighta, och med sydd halslinning - inte resår. Det finns inte. Det bara finns inte!

Och så jeans... jag vill ha lågt skurna byxor med raka eller vida ben. Nu för tiden ska jeans uppenbarligen smita åt hela vägen, à la kalasbyxor, och egentligen går det inte att se någon större skillnad mellan dem och det nya fenomenet (nytt för en sådan som mig i alla fall) treggings. Treggings kan ju möjligen se trevigt ut på en 19-åring, men på en lagom trind tant i 50-årsåldern med tråkig, sladdrig rumpa... nä... inte va?! På 100 jeans hittar man typ tre med raka ben, och man kan ge sig fan på att de alla har hög midja.

Och så vill jag ha cargobyxor. Jag har aldrig, säger aldrig, sett några i dammodell att köpa. Jag har sett alla möjliga kvinnor i cargobyxor som gör reklam för något helt annat, men några ute i affärerna eller i klädkatalogerna har jag aldrig sett. Och det ska inte vara kamofärgade, utan beige eller kitt eller så.

Slutligen sommarklänningar. Ja men, varför i hela friden är ALLA sommarklänningar ärmlösa? Jag ser inte klok ut i ärmlöst - vilket folk brukar protestera mot, när jag säger det, Du bara inbillar dig!, tills de ser mig i ärmlöst, Njae, det kanske inte var så bra.

Nu ska jag gå och deppa lite till :(

Vafalls?!

Är inte 20 cm nysnö lite onödigt?

Å andra sidan är det -50° och mulet i Vostok, så man ska väl inte klaga. Jag är hellre här än där, omansäjer.

Nu ska jag gå och klippa mig. Det var ett tag sedan.

onsdag 16 mars 2011

11

Jag är 10+4 gången, d v s i vecka 11. Det är EN, och den sprattlar och har sig, som sig bör.

Jag har fått ok på chorionvillibiopsi (moderkaksprov) efter mycket om och men och klinikchefens slutliga godkännande. Förhoppningsvis blir jag kallad till Uppsala nästa vecka.

Lägesrapport

Jag är sjukskriven 25%.
Jag har fått Lergigan Comp, de hjälper faktiskt en aning. Illamåendet är kvar, men det är inte lägre så att jag är ett vandrande illamående.
Jag har läkartid idag.

söndag 13 mars 2011

Japan

Det är så fasansfullt. Jag saknar ord.

lördag 12 mars 2011

Fy bajs, Agria!

Kära kära Kajsa!







Notera stolpskottet från Agria i del 3!

Jag borde byta försäkringsbolag för katterna.

Och här fanns lite intressanta länkar.

onsdag 9 mars 2011

Tiddelipom

Snön vräker ned.
Jag kan inte påstå att jag känner mig helt nöjd med detta faktum.

tisdag 8 mars 2011

Kräääk

Ja ja, nu kräks jag varje dag. Och till alla dem som under mina tidigare tre* graviditeter hurtigt och glatt sa: Ja men, du ska vara glad att du inte kräks! så kan jag meddela att det där kräkandet varken gör till eller från i det stora hela. Det är bara ytterligare en pikant detalj i ett redan übervidrigt mående, där jag faktiskt inte kan finna något enda dugg som är positivt och dit glädjen aldrig når. Det är det eviga illamåendet, fatiguen och den totala glädjelösheten som är problemet, inte en kräkning hit och dit.




* Den fjärde graviditeten slutade i v 7 och jag hann aldrig börja må dåligt.

söndag 6 mars 2011

Dumdristig

Ja där fick jag för att jag dristade mig att skriva att jag inte kräks så ofta.

:(

lördag 5 mars 2011

Egentligen

Egentligen kräks jag inte så ofta. Varannan dag eller så. På en hel vecka kräktes jag nog inte alls.

Jag vet inte ens hur långt gången jag är. Ja ja, förfasa er ni över käringen. Inte nog med att hon inte har vett att använda preventivmedel, hon har inte ens någon kontroll på sina menstruationer.

Det var i alla fall inte senare än 10:e januari sa jag till barnmorskan. Så nu räknar vi det som sista mens, och i dag gör jag åtta fulla veckor. Sannolikt är jag längre gången än så. Kanske till och med ordentligt mycket längre gången. Tror jag. Men det tror inte barnmorskan.

Inte vid någon av mina tidigare fyra graviditeter började jag må illa före vecka sju. Den här började eländet - om man ska räkna 10:e januari som sista mens - redan i vecka fyra. Varje graviditet är unik, hävdar barnmorskorna. Man kan inte jämföra. Fan trot!

Jag sa att jag ville ha en chorionvillibiopsi. Det görs inte i vårt landsting, berättade barnmorskan, utan då måste man till Uppsala. Och då kostar det pengar. Och vårt landsting håller på att gå bankrutt. Jag skriver remiss och räknar med att du får en snar läkartid sa barnmorskan. Jag ska framföra att du har en MYCKET STARK önskan om chorionvillibiopsi. I torsdags fick jag kallelsen med en läkartid fyra veckor efter remiss. Ja men tack! Då är det så dags.

Jag skulle ha ringt i fredags och bett om en snarare tid, men jag hann inte, för det var fullt upp på jobbet.

Jag önskar att bäbisen ramlar ut. Jag vet att man inte får säga så, men jag önskar det i alla fall. Jag vill ha mitt liv tillbaka.

torsdag 3 mars 2011

tisdag 1 mars 2011

Tungt

Vad finns det att säga? Just nu är det mest tungt. Jag mår illa, mår illa och mår illa och tröttheten är inte av denna världen. Det är förunderligt att man kan må så fruktansvärt dåligt utan att vara sjuk. Hela detta mående är så totalt malignt till sin natur. Det är en plåga bara att lyfta armarna för att skriva.

Jag brukar tycka om vintern, men i år har den bara varit hemsk. Jag har inte alls kunnat hålla värmen, utan bara frusit och frusit. Till och med inomhus, i 24° värme har jag legat under duntäcket och skakat för att jag frusit så. Förutom den där dagen när jag både gick en promenad och åkte lite skidor så har jag överhuvudtaget inte gått utanför dörren om jag inte har varit tvungen. Jag sitter och tittar ut och tänker att det skulle vara skönt med lite frisk luft och att jag nog skulle må bättre om jag gick ut en stund, men jag går aldrig ut.

När jag äntligen är färdig med alla måsten och för första gången på åtta år får vara någonstans där jag verkligen vill vara, så mår jag bara dåligt och kan inte glädjas åt det. Det är bara en plåga att gå till jobbet. Och ungarna är sjuka ta mig fan hela tiden. Idag och igår har jag varit hemma med Fritte. Jag har extremt mycket frånvaro och det känns som om jag inte sköter mitt jobb.

Jag tror jag ska gå och kräkas lite.

Sapho missinassen