tisdag 7 juli 2015

Insektsvandringar

Genom att gå med i facebookgruppen 'Vilken insekt' har jag lärt mig en hel del. Det är skojsigt med kusar :) Här är några jag funnit på mina promenader.

En lövvivel, sannolikt Phyllobius pyri. Ofta när man ser dem skimrar de i grönt. Den här plockade jag upp ur grodyngelbaljan och när solen gick i moln ändrade den färg till denna. Ca 1 cm. Kolla vilka söta fötter!


Den här lilla (0,5 cm) bladbaggen fick jag i håven när jag gick och viftade bland löv och blad i dungen här bredvid. Oulema melanopus vad det första förslaget jag fick, och det tyckte jag passade så bra, för den har ju svarta fötter. Sedan visade det sig att det finns en föväxlingsart, Oulema duftschmidi, och man måste studera genitalierna för att skilja dem åt. Alltså en bladbagge, Oulema sp.


Vivlar är roliga tycker jag. Lätta att känna igen med det långa snytet. Här är en annan som jag tror kan vara Otiorhynchus scaber, men det är bara en gissning. Det finns 500 olika vivlar i Sverige, så det är några att välja på.


Den här snyggingen hittade jag här hemma på byvägen när jag skulle gå till brevlådan en morgon. Den är betydligt större än de tidigare, 2,5 cm ungefär. Det är en kortvinge vid namn Creophilus maxillosus. När jag böjde mig över den för att fota så vred den på sig så här. Jag antar att det är någon form av försvarsbeteende.


En nattfjäril i björnspinnarsläktet med det passande namnet rostvinge, Phragmatobia fuliginosa. Min var dock ute och slarvade mitt på ljusa dagen. Om man bildgooglar ser man att den är ännu färgstarkare under framvingarna.



måndag 6 juli 2015

Kompdag

Den här veckan är vi övertaliga på jobbet. Att det ser ut så beror säkert på att de var så osäkra på om jag skulle komma tillbaka att de tog det säkra för det osäkra. Och min chef är faktiskt en insiktsfull typ, så jag tror att hon har låtit schemat stå så här i vetskap om att jag inte är i bästa skick. För närvarande är vi tre läkare i tjänst: dr K som fyller 70 till hösten och jobbar deltid, dr O som är höggravid och så jag, som i princip inte är i bättre skick idag än när jag gick på min sjukskrivning. Hur som helst beslutade kollega O och jag oss för att vi skulle ta lite kompledigt. Jag tar måndag (idag) och fredag och hon tar torsdagen.

Igår kväll (natt) när jag gick och lade mig var himlen i det närmaste helt klar. När jag vaknade i morse ösregnade det. Jag har förvisso hur mycket jobb som helst som behöver klaras av här inne, men nog känns det lite surt. Jag hade tänkt ta en långpromenad upp till byns fäbod och sedan fortsätta jobba med altanen, tvättstugutrappen och förstukvisten.

Jag har haft en snickare här som har ersatt de ruttna delarna av räcken och pelare. Vid tvättstugan blev det allting plus en ny pelare. Det lilla - för all del - taket är synnerligen gediget och belagt med tegelpannor, med andra ord tämligen tungt, men har ändå  bara haft en pelare som hållit det uppe. Alltså, det finns inga tecken till att det någonsin har funnits någon andra pelare, det är inte så att den ruttnat bort. Snickaren konstaterade att taket säckat sju centimeter på den pelarlösa sidan, alltså dags att stötta upp.

Nå väl, de nya delarna måste ju åtgärdas: olja, grundfärg och så några lager färg på det. Och de gamla delarna var bedrövligt skitiga och lavbevuxna. Älsklingen var snäll och oljade och grundmålade direkt (han hade semester och jag jobbade) så det var gjort, men igår satte jag igång med att måla allt det nya på tvättstugesidan och skura räcke och pelare på verandan. Tidigare har jag skurat halva förstukvisten, där det vita hunnit bli helt svartprickigt, så tätt prickat att allt sett grått ut, av bristande omsorger. Det hade varit fint att få fortsätta med det jobbet idag.

Nu får det bli köket istället. Jag har fortfarande inte fått upp rena gardiner efter att fönsterputsaren var här. Ungarna har kladdat ner altandörrens fönster så att man knappt ser igenom när solen ligger på, den ska putsas om, i alla fall insidan. Vitrinskåpet - som följer med Älsklingen - ska tömmas och glasen ska diskas ut. En del av dem är bedrövligt dammiga. Den inbyggda "skänken" med vitrinöverdel ska skuras ur och där ska sedan glasen in. Jag borde ta ett tag med skafferiet och kylskåpet också. Ja förutom att hela köket behöver skuras från golv till tak. Typ.

Buss på't frk Scylla!


Gräsänka


Igår morse åkte Älsklingen och ungarna iväg. De ska vara på Västkusten i en vecka. Han har hyrt en stuga ute på en ö via sitt företag. De ska bada, fiska, ro och fånga små krabbor. Jag hoppas verkligen att de får fint väder.

Och trots att jag älskar dem tusen miljoner stjärnskott och det riktigt värker i mig av kärlek när jag tänker på dem och ser dem framför mig, så är det så oändligt skönt att få vara ensam här hemma en vecka. Jag är så trött, så oändligt trött, och det är en sådan lisa att få vila lite.


Hjärtestenen fick jag av Trollet förra sommaren. Älskade barn!


Conrad

Jo, jag vet att Conrad är ett mansnamn. Men käre värld, det finns så många namn som både kan vara manliga och kvinnliga: Kim, Kaj, Robin, Inge, Maria...

Jag trodde faktiskt att han var en kvinna. Lite butchig, jorå, men tänk så befriande med en kvinnlig artist som inte är spacklad upp till öronen och halvnaken!

Som jag älskar den rösten!



Jag vet inte hur många gånger jag har lyssnat på den här och tittat på den här. Av någon anledning så har jag velat se den också.

Och eftersom jag älskar den där rösten så satte jag igång och googlade:

Conrad Ignatius Mario Maximilian Sewell (born 31 March 1988) is an Australian-born singer and songwriter from Brisbane

Eh... lite väl många maskulina namn där!

(Ignatius?!)

Nä, inte feminin någonstans. Inte ett smack.



Och jädrar anacka vad duktig han är!


söndag 5 juli 2015

Jag skulle ha lyssnat


Det var inte så klokt att gå tillbaka till jobbet. I synnerhet inte på heltid. Visserligen är det extremt lugnt men... Jag skulle ha lyssnat på min terapeut.